Jag är inte död.

Jag lever.

 

Mitt liv ser inte ut som det gjorde för ett halvår sedan.

Mitt liv består utav mycket stress, jobb med allt möjligt, men också väldigt mycket glädje.

 

Jag minns inte ens när jag skrev senast, men det har förmodligen hänt en himla massa grejer sedan dess.

Jag har hunnit tagit hem två guld ifrån Vintrosa Beachhandbollscup, ett med damlaget och ett med mina a-pojkar. Den glädjen jag kände då har jag inte känt på väldigt länge!

Det var väldigt speciellt att vinna faktiskt. Jag själv har aldrig stått i en final i hela mitt liv, om vi nu inte ska räkna med Upplands DM, men det känns inte som samma sak. Mina a-pojkar vann inte en enda match förra året vad jag förstått, och har aldrig varit på cup förut. Så ni kan ju förstå att det kändes ganska speciellt!

 

Vad gör jag då?

Ja, jag jobbar, tränar, träffar människor.

Ibland hinner jag knappt hem innan jag ska iväg till Norrtälje igen. Men hade jag inte tyckt det var kul hade jag ju aldrig gjort det såklart.

 

I helgen spelar vi Södra Dalarnas cup.

Om tre veckor har vi seriepremiär.

Är taggad till tusen.

 

Det värsta är väl att jag just nu ligger hemma och mår som en påse skit. Kände redan igår att en redig förkylning är på gång. Hoppas verkligen att jag mår bättre till helgen!

 

Får se om jag tänker lägga någon tid på bloggen och om jag har tid för det.

Det visar sig helt enkelt.

 

Peace!