Tänkte berätta lite om matchen vi spelade emot Örebro igår. (Allt ifrån mina ögon)
Vi började riktigt, riktigt dåligt. Ingenting stämde, varken försvar eller anfall.
I anfall var det bara Cassie som satsade och gjorde mål. Efter ca 15 minuter hade Cassie gjort 5 mål och Tessan 2 mål. Vi hade då gjort totalt 7 mål.
Vi gjorde nästan ingenting vi tränat på; polack, isär, släp, barca, sverige osv. Vi försökte mest göra saker själva och hade inte mycket samarbete.
Kontringsspelet i förstafas fick vi inte heller igång, även fast Örebro var grymt sega hem och de bytte anfall försvar på deras högra sida.
I försvar såg det ut som en hönsgård. Vi visste vilka två spelare (Linn och Lina Larsson) som kunde skjuta, och dom sköt bra. Men ändå fick dom göra flera mål i var.
Vi visste även att dom hade en polack på vänster sida med vändning, och den gick vi på två gånger.

I halvlek bestämde vi oss för att testa att köra dubbelpunkt på tvillingarna Larsson. Tessan Ödquist var nöjd då hon upptäckte att den ena hade väldigt fina ögon, hur man nu kan tänka på sådant under en match (!?). Men det är ju ändå Tessan vi pratar om.
Vi märkte direkt att det här var något Örebro inte var beredda på, eller hade tränat på. Deras anfallsspel nästan dog. De gjorde tekniska fel och Sandra tog alla skott som kom, nästan alla iallafall.
Tyvärr så sumpade vi ca 5-7 klara lägen i anfall. Vi spelade riktigt, riktigt bra och skapade lägen för varandra.
Cassie hade inga problem med att skjuta igenom Örebromålisen heller. Jag vet inte hur många mål hon gjorde på rad genom att bara hoppa upp och skjuta i bortre. Vad hände med Örebros försvar egentligen?!
Efter att Cassie gjort ca 4-5 mål på rad, så blev dert punkt på henne. Men det stoppade inte oss, utan nu gick nya spelare fram och gjorde mål och skapade lägen för varandra.
Jenny och jag fick testa på att spela 9m efter att Cassie stukade foten och blev liggandes på golvet bredvid planen de sista 15 minuterna.
Jag fick göra mitt första allsvenskamål, rätt i kryllan från 9m, och det kändes skitbra. Malin sa åt mig innan jag gick ut på planen "Nu har du sett hur Cassie gör, det är bara att göra likadant". Tydligen så funkade det denna gång.
Som minst låg vi under med 30-34, och då var det 3 minuter kvar om jag inte minns fel. Tyvärr kom vi aldrig riktigt till och kanske tog fel lägen. Örebro fick avsluta med att göra 3 raka mål och slutsiffrorna stannade på 30-37 till Örebros fördel.

Även fast vi förlorade, så kändes det ändå som en vinst. Vi spelade så himla bra i andra halvlek och spelade för varandra, och det tar vi med oss till nästa gång när vi möter Örebro och världsmästarna i borgen!

Nästa match spelas på hemmaplan emot GuIF.
Lördag kl 14:00 i Sparbankshallen